En Moggis Memoarer!

I måndags åkte jag på utbildning i Stockholm. Eftersom jobbet inte riktigt fungerar som jag vill tackade jag (iklädd lejondräkt) gladeligen JA när Make Up Store ringde mig förra veckan och erbjöd mig en intervju. Jag fick jobbet och åkte i måndags upp till Stockholm på intensivutbildning. Jag bodde hos Richard och Anna på Lidingö, i en lägenhet med ett tjockt täcke av byggdamm. Himla smidigt eftersom jag hade en svart dresscode att följa. Dem behandlade mig kungligt och Richard skämde verkligen bort mig. Eller så ville han ge mig mersmak på Stockholm :P Första dagen blev jag bjuden på middag på Stureplan, andra dagen blev jag bjuden på en helkväll på en libanesisk restaurang, där någonstans också, med Richards Ericsson-kompisar. Mkt trevligt, Richards kanadensiska chef var med så jag fick lektioner i Ericsson-engelska och därav många goda skratt. Hon var speciellt glad åt detta fantastiska uttal! (Man pratar helt med svenskt uttal fast på engelska, ni känner igen det från nyheterna, inte alls särskilt lätt kan jag säga) Jag hann också med många rundor på stan och tillslut fick jag tag på ett par nya svarta Cheap Monday-jeans också. Jag är en tönt, jag vågar inte prova dem här i stan, de finns bara på sådana här butiker där man blir fullständigt uttittad och aldrig lämnad ifred. Töntig jag vet men det är så läskigt tycker jag. Jag hinner liksom aldrig få dem över rumpan innan någon sticker in huvudet och frågar hur det går. Är jeansen då för små vill dem hämta ny storlek och det kan hålla på så ett tag och om jag sen inte köper dem känner jag mig dum, så då blir det ofta ett köp som jag egentligen kanske inte är jättenöjd med! Nej men jag ska sluta upp med det nu!

För fyra år sedan anmälde jag mig till en make up artist utbildning på IMC (International Make Up Center) jaa fyra år sen, tiden går! Jag har alltid målat, både på papper, dukar, pappas bil och på mig själv såklart. På skolan var jag helt klart i mitt rätta element. Skolan låg då på Drottninggatan 77, mitt i centrala Stockholm. För mig som bara skrek efter äventyr var det himmelriket. Jag har nog aldrig känt mig så tillfreds. Jag lärde mig inte bara utan jag var duktig på det också. Jag har nog aldrig känt mig så duktig på något. Under utbildningen tackade jag ja till så mycket olika jobb som möjligt. Jag verkligen sög in allt jag kunde få men när jag slutade satsade jag aldrig. Jag blev fast i nyköping. När jag varit fast tillräckligt länge och mitt inre fullständigt skrek efter nya äventyr rymde jag till norrköping för att göra något annat. Egentligen sket jag nog i vad jag gjorde bara jag gjorde något nytt! Under tiden här har jag sminkat en del men aldrig tillräckligt och nu när jag får chansen att jobba med det jag älskar tänker jag inte inte satsa.

Mina dagar i Stockholm förra veckan fick mig verkligen att inse att jag egentligen bara skjutit upp det jag verkligen vill göra några år. Kanske är jag mer mogen för det nu också. Under dessa år på KSM har jag hela tiden varit osäker och undrat vad jag kan och inte. Jag har varit helt ur mitt element egentligen. Tillbaka i Stockolm, på Stureplan i Make up stores huvudkontor hittade jag mig själv, det jag känner mig hemma i och vad jag verkligen är bra på. Tack gud att det finns något!

Jag skulle kunna tänka att jag förlorat tre år men jag är glad att jag har utbildat mig, jag har fått mognaden och många erfarenheter och färdigheter av planering och ledarskap som jag tänker använda mig av nu i min nygamla karriär. 

Nu har jag ett mål och jag kan säga att det är högt. Lite annorlunda känns det, jag har aldrig haft ett mål, inte ens ett litet. Nu har jag världens mål. Men det gör mig glad.

Jag är en fantastisk make up artist, det har jag vetat länge men tillslut vågar jag säga det också.

För er som tycker att det är tråkigt, får bara stå ut. För härmed kommer det vara mer smink i bloggen! Det är en stor del av mitt liv. På bilden är en av mina favvo-microshadows i färgen flamenco, dränkt av eyedust gold och chic.