En Moggis Memoarer!

Igår blev jag påmind om något som förgyllde mitt liv i många många många månader. Jag är/var ett stoort Seth Cohen-fan, kanske det värsta. Min förvandling var total! Från clubmusik-fantast och annat äckel som jag inte vill prata om till Death Cab-fantast med en ny färsk hjärna! Ack så bra… Även LASSE blev glad, helt plötsligt började han digga lite med huvudet när ljudet tjöt ur högtalarna och frågade titt som tätt vem är det här? Den är rätt skön istället för Craaap med en handviftning och dörren stängdes om mig. Ja man kan säga att här började min och Lasses musikrelation bli bättre och bättre.

(Vad ni kanske inte visste om mig är att jag kan sen fem års ålder mycket om the Beatles. Lasse hade förhör varje dag när jag kom hem om vad beatlarna hette i för och efternamn. Kan tyckas viktigt för en liten dam i fem års ålder att veta! Men det blev en liten backfire och jag började lyssna på hiphop och RnB istället för på the Beatles. Så det blev lite tjafs hemma. Jag lyssnade på Backstreet boys och Lasse tyckte det var Craap. Men Lasse Backstreet boys var 90-talets the Beatles. Eller i alla fall 90-talets pojkband nr 1. Man kan alltså säga att jag fattade galoppen redan då till mitt försvar! Att gråta för att en i klassen sa att han önskade att någon skulle skjuta Brian Litrell hade säkert en tjej som gillade Paul också gjort om någon sagt så om honom)

(inser att jag förlorat en livslång fejd om hur vida beatlarna är bra eller ej. Nu kan jag bara hålla med och inse mitt nederlag)

Man kan säga att Seth Cohen räddade mitt liv och öppnade upp portarna till den härliga indievärlden. Söta nördpojkar blev min fabless, tyvärr många andras också. Tyvärr började jag förstöra festerna med efterfestmusik och blev toknedröstad varje gång jag försökte föreslå en låt. Nu kan jag det här med att mixa och blanda. The O.C gjorde också så att jag började lyssna på Coldplay. Jag hatade Coldplay innan The O.C men när Fix you dök upp i den supersöta scenen när Summer blir promqueen och Seth hoppar upp på scenen och vinner henne tillbaka då kunde jag inte hålla emot längre. Fix you gick ett antal gånger per dag. Jag kollade väldigt mycket på Mtv och Ztv på den tiden och när Yellow dök upp flippade jag över till en annan kanal. Jag hatade den och den jäkla tråkiga videon. Chris Martin går i på en jäkla strand och låten kändes timlång men nu tycker jag att det kanske är den bästa Coldplay låten ever. Jag älskar Yellow! Jag har svårt att tänka mig att jag någonsin kan ha tyckt att den var annat än bra. Japp Coldplay hatade jag, ungefär lika mycket som Kent. Men så länge Kent inte dyker upp i The O.C kommer jag fortsätta hata dem. Och det känns ju inte så troligt. Ja jag tål faktiskt clubmixen av ingenting. Det är lite konstigt att jag inte lärt mig lyssna på Kent också men jag tycker liksom inte om dem och Jocke Berg tål jag inte.  

Tack Matilda för att du påminde mig… Touch my pooper, vilket uttryck! Tack Seth Cohen! Världens bästa Seth Cohen.