Övning en fin måndag!
Imorgon åker jag till Stockholm, jag ska på Make up Stores höst-kickoff. Det kommer att vara seminarier och dom kommer även att bjuda på en häftig uppvisning av den nya "looken". Det kommer även att vara fest på Berns som Michael Bindefeldt har haft befälet över. Det står klart å tydligt i inbjudan att det kommer att vara V.I.P-personer och B-kändisar.
Idag har jag läst lite Egoboost och lekt med stenar:
Två sminkningar blev det. Jag har testat min skuggpalett från the bodyshop:
Den har om jag ska vara ärlig inte jättebra pigment, det märks inte när man sminkar sig som vanligt. Eller när jag sminkar mig en vardag eller till fest brukar jag vanligtvis inte vilja ha så väldigt mörkt men när jag sminkar mig till jobbet vill jag det, därför har jag väl inte märkt hur dålig den är. Eller den är bra och färgerna är fina men det blir ett antal lager för att den mörka ska bli så mörk som den är i förpackningen.
Jag har faktiskt använt alla färger i paletten och lagt till mina strazz-stenar från Make up Store.
Min andra sminkning gjorde jag mest för att jag gillar gult! Men det är tråkigt att det inte syns hur fint den shimmrar :)
Borde man inte strunta i smink en dag som man är ledig på, och dagen innan man åker till Stockholm för att spendera hela dagar åt smink, smink och åter smink?
Nostalgi och ledsamhet, vilken sabla balansgång!
Mycket har hänt mycket är gjort! Jag kan inte sluta tänka på saker som inte spelar någon roll. Satan vad jag ältar. Börjar jag att befinna mig där igen? I det jäkla obeslutsamhets-träsket!?
- Åh, vad du är smutsig Kalle, gå och tvätta av dig.
Då svarade Kalle:
- Du då mormor? Du måste ju stryka dig
Förra veckan var jag, Emma och Jannie och fikade på färgargården. Jag smaskade våfflor med hallonsylt, glass och grädde. Dom äckliga getingarna gillade även mina våfflor och föredrog dem framför Jannies mega-chokladbakelse och Emmas skagenvåffla. Jag blev så arg på dom! små äckliga sockerberoende vider! Efter det fasansfulla fikandet gick vi mot stan och Jannie frestade mig med sin iphone. Vilken pryl.
På stan tittade vi på böcker. Jag köpte Blondinbellas bok egoboost för att jag är i väldigt stort behov av lite egoboost. Sen köpte jag äntligen John, boken om John Lennon skriven av Cynthia Lennon. Har länge vart sugen på att läsa den. Jag är väldigt fascinerad av 50-60-talet och dess legender. Bra läsning har jag hört. Sen gick vi en sväng på myrorna och där hittade jag boken "sanning eller konsekvens". En tia är den ju värd! Ska läsa den och se om den är lika bra som jag tyckte att den var då, på mellanstadiet alltså. En recension kommer sen!
JUST! jag köpte världens kanske sämsta nagellack också. Det flagnade av på en gång. Men det bästa inköpet jag gjorde var nog det som tagit kortet. En iphone!
Jag som inte har sådan tur med mobiler, antingen lägger jag dem på bänkar eller så hoppar dom hoppborg med mig, kände mig inte riktigt värdig en 4:a eller en ny 3:a så jag gick och köpte en väns. En begagnad skönhet. Som passar mig alldeles utmärkt! jag är mit iphone!!!
Ledig söndag och jag ska senare äta potatisgratäng och fläskfilé och ännu senare blir det 3D-bio med bubbarna. Toy Story!
Men mitt i allt detta kuliga är jag så jäkla ledsen. Jag har ångest. Hur kan man må så dåligt ena dagen och bra den andra. Sabla balansgång, fram och tillbaka. Ibland handlar det inte ens om dagar utan mer om stunder. Ena stunden är jag glad och lyckas dölja ångesten andra kan jag inte dölja den hur jag än försöker.
En dröm har fått mig att må så dåligt nu i två dagar. En dröm, varför kan jag inte bara släppa det och inse att det var en dröm. Fast så många saker i den var inte påhittade utan mer exakt som det är just nu. Tänk om det finns en sanning i den? En liten insikt. Det är det äckliga med drömmar som är så verklighetstrogna men ändå överdrivna.
Varför har jag satt mig i denna situation? Jag har verkligen bara mig själv att skylla. Min jävla feghet har satt mig i klistret. Jag vill vara alla till lags, kanske ska man vid 24-års åder inse att det inte går alla gånger. Ärlighet var det. Ska jag verkligen hålla på så här fortfarande? När ska jag börja göra vad jag vill istället för att försöka göra så att allt går så smidigt som möjligt. Varför bryr jag mig om dom blir arga på mig eller tycker att jag är dum i huvudet när det egentligen är jag som ska tycka att dom är dumma i huvudet! Jag tänker ju inte ens klart. Det är ju dom som spelar med mig, dom är luriga, dom har mig precis där dom vill ha mig. Det finns inte något jag inte skulle göra om dom bad mig.
Hur lätt är det att ha en relation när man själv är så trasig? Just nu ganska, men om ett tag framöver?
Nej det här blev trist, jag avslutar med ett skämt:
okej hittade inget bra, fy vad tråkiga alla skämt är! här är ett exempel typ det bästa jag hittade:
Mormor sa till Kalle:
- Åh, vad du är smutsig Kalle, gå och tvätta av dig.
Då svarade Kalle:
- Du då mormor? Du måste ju stryka dig
jag har det nog ganska bra iaf!
Usch läste just något som fick mig att gråta massor massor av tårar. :( Jag är ganska blödig sörrni! Jag har alltid varit så jäkla rädd för döden, kanske inte just döden utan mer hur man ska dö. Det skrämmer mig. Det blir inte bättre av att tänka på det men ibland kan jag inte hjälpa det. Usch jag hoppas helt klart på en naturlig död, om det finns något som heter så. Det är läskigt att livet är så skört, det tänker man inte på såhär i vardagen. Att när vi mist det kan vi aldrig ta det tillbaka, det behövs bara en händelse, ett ögonblick, ett val egentligen. Det är läskigt att tänka på att allt kan ändras på en millisekund, eller hur lång tid det än tar för hjärnan att ta ett beslut. Vi bär runt på det här livet, ganska lätt egentligen kan någon ta det, det är ändå tur att det inte händer mer ofta.
Usch vilken hemsk känsla! Tänker uppskatta livet och alla som gör det bra lite mer från och med nu.
Just!
En annan dag såg jag ut såhär:
Tjohopp!
jag har tråkigt!
Jag har målat, med aprikost och rött, samt glitter-eyeliner och så har jag prövat mina nya lösfransar!
Såhär förförisk kan man va med dom om man vill:
Men vad gör det när håret dryper av fett och mysisarna är på! Nu ska jag tvätta bort allt detta och konstatera att jag slängt bort ännu mer tid på smink.
Mkt nu
En blogg jag följer varje dag är HanaPees.. Hon är så störd!!! Hon är exakt den jag känner mig som men som jag inte riktigt lyckas vara. Jo jag är som henne fast bara i huvudet. Hon är min absolut största shecrush.
Ur hennes arkiv:
Hoppas att hon ursäktar att jag lånar hennes inlägg! Men alltså, exakt det här är något jag skulle göra, jag förstår henne precis, på pricken. haha
Ur hennes arkiv:
Fyndade en ny blus på Second Haaaaand här i Svallet! Älskar den. Finns liksom två känslor i den. Antingen känner jag mig som en cool hippetjej från 70-talet.
Eller så känner jag mig såhär:
Som en rektor på skolavslutning...
Älskar en tjej som är så fantastiskt vacker som bara vill vara fulare än sist på bild! Lite som mig själv faktiskt. En gång, ja säkert fler men, la hon upp en fin bild, då kände hon sig så ego att hon sekunden efter slänger upp en ful-bild som kompenserar att hon lagt upp en snyggo-bild. (Mina egna spekulationer iof) Ahh samma med mig, jag får typ rysningar, blir röd i ansiktet och i värsta fall får jag små äckliga utslag av att lägga upp en ego-bild där jag vet att folk tittar. Jag skäms liksom lite för min egen skull... det kryper i kroppen på mig. Då är det lättre att bara vara tillgjort ful.. eller hur!?
HanaPee är en sån bra idol att ha tycker jag. Om jag tänker efter har jag nog inte haft någon idol som är tjej, kvinna, flicka eller tös.
När jag besöker hennes blogg får jag alltid ett gott skratt. Typ inlägget ovan! Jag tror jag skrattade så att jag grät, Ja lite överdrivet men jag tycker allt hon gör är så kul. Jag skulle vilja vara med henne jämt, ihop-klistrade som siamesiska tvillingar. Jag skulle aldrig vilja operera bort henne. Hon skulle kunna hänga där, på ryggen, och underhålla mig dagarna ut. Lägg en filt över mig bara så att jag inte stör bloggen, för den måste hon ju hålla igång med tanke på alla hennes andra fans. Mmm.. det är ett liv som jag skulle kunna ha. Men jag antar att jag får nöja mig med att hon får roa mig på håll.
