En Moggis Memoarer!

Denna dag har jag legat i soffan hela dagen, jepp hela dagen med undantag för att gå och göra mig lite mat i köket. Helt plötsligt var kl fem och jag vet inte hur och jag inser att det är bäst att börja tänka på att jag om två timmar ska springa vårruset. Då kommer jag på att jag inte druckit en droppe sen frukosten. Grejt. Så lite hets drickning resulterar i en väldigt fyllt mage som dessutom kluckar. Otroligt opepp letar jag reda på mina träningskläder och börjar byta om. Här går allt åt helvete, eller nja det som brukar gå åt helsike iaf, jag hittar inga strumpor. Och jisses om fem minuter ska jag möta Emmis. Och ingen toffs hittar jag heller. Tillslut hittar jag båda sakerna och trampar ned med min coola cyckel Britta till Emmas och mitt hörn. Vi konstaterar att vi båda är ganska så opeppade och svinkallt är det också. Men men väl där blev iaf lite mer peppade och kissnödiga! Så under uppvärmningen stog vi packade som laxar och det var inget allternativ att försöka ta sig till en kissoar. Så kissnödiga tog vi oss runt iaf. Himla nöjda, röda och svettiga satte vi oss och åt vår banan, drack vår tranbärsdryck och festade på chokladbiten. Oj just fina Rosanna och Jannie hejade på oss också och tog lite kort! Kändes så mysigt att ha någon som hejade på en!

Jag är så trött på mitt liv att jag dör. Jävla telia också. Jag är en bortskämd snorunge som alltid (faktiskt) har haft jobb. Halkat in på ett jäkla bananskal och haft sån tur. Men jag känner mig så jäkla okomplett. Vad ska det bli av mig? Jag vill ha lull lull och mys men det enda jag gör är att oroa mig. Jag kan inte slappna av. Minsta motgång då vill jag ge upp allt och slänga det åt helvete. Precis som jag känner med det lilla gäng som jag uppenbarligen inte tillhör längre. Varför måste jag tillhöra då? kan jag inte bara strunta i detaljerna och va gla ändå!? Men så är det alltid med mig, kan jag inte vara bäst eller åtminstone känna mig som en i toppen vill jag inte vara med alls. Så jävla dumt!